Söderut/Sexturism

Jag har illustrerat i en av Södertörns studenttidningar, Söderut.


Det här är en illustration till en artikel om sexturism, alltså faktumet att svenska män åker utomlands för att köpa sex.

Och här är redaktionen på Söderut, eller medarbetarna i senaste numret i alla fall. Jag fick vara med också!

Nyuppdaterad webb med halvnytt innehåll

Jag har lagt till lite nya bilder på min webb! Egentligen inget nytt för den som har koll på den här bloggen, men det behövdes en uppfräschning på trollback.se. Klicka på gubben för att komma till min webb.

BLÅ/RÖD

Porträtt i rött och blått: några vänner plus en tjej på tunnelbanan.





Slutligen: ett riktigt självporträtt.

Lite "Musik ska byggas utav glädje"

Jag har som av en händelse tecknat av en tjej (eh) som sjöng jazz på Berlin bar och några dagar senare några några hetsiga jazzekvilibrister. Det här är dessutom bloggintroduktion av min senaste teknik-favorit: färgpennor.

Hemma igen! (svensk nationalism och rasistiska föreställningar om grannfolk)

Nu har jag varit hemma i Stockholm ungefär en månad. Jag har börjat plugga på Södertörns högskola nu, ett program som heter Internationell migration och etniska relationer. Jag applicerar det jag lärt mig på de här två bilderna, den första här är från Hellas, alla vet ju att "vi svenskar älskar naturen", och det är ju tydligt här. Sen ett porträtt av en man med finskt ursprung. Att det skulle kunna läsas in vissa rasistiska stereotyper skyller jag på visst ölkonsumerande.

New York City Family

Political, economic, and social turmoil shaped Germany’s short-lived Weimar Republic (1919–1933). These pivotal years also witnessed an incredibly creative period in German literature, art, music, film, theater, and architecture. In painting, a trend of matter-of-fact realism took hold. Disillusioned by the cataclysm of World War I, the most vital German artists moved towards what became known as a Neue Sachlichkeit (New Objectivity), in particular, a branch known as Verism. Looking soberly, cynically, and even ferociously at their fellow citizens, these artists found their true métier in portraiture, as seen in the 40 paintings and 60 works on paper featured in “Glitter and Doom.”

Den här konsthistoriska perioden älskar jag, de tyska veristerna är helt fantastiska. Tyvärr missade jag utställningen, som var på Metropolitan Museum i New York i våras. Utställningskatalogen hittade jag i alla fall. Förhoppningsvis finns det någon likhet mellan mina porträtt och de gamla veristernas.


Jag fick ta min lilla kusin till skolan i juni (innan sommarlovet), och vad gör man ofta på tunnelbanan, jo man läser, även om man e sex år. Själv ritar jag.


Sommarfrukost i huset i the Hamptons - det ser ut som en idyll, och det är en idyll.


Flera porträtt av mina kusiner och längst ner min bror som kom till NYC på besök en vecka.





Sista veckan i stan gled jag och mina svenska vänner runt och hade semester. Här satt vi på ett fik i Greenwich Village, Anna, min praktikkompis Anders, Jenny och Per och jag.

New York City People

Jag har äntligen scannat skisser från mina månader i New York. Jag tänkte dela upp det hela på två poster, den här första med teckningar av folk och miljöer, den andra med porträtt och personer. Först ut, en bild från Soho.




Den här kolteckningen från tunnelbanan blev oväntat mycket bättre när jag slog ihop skissboken och resenärerna dubblerades, det känns lite som trängsel, va?


I East Village såg jag de kinesiska burkplockarna, var och en med ett mobilt berg av inkomstbringande pantburkar dragen av en liten kineskisk kvinna. Skillnaderna mellan gatorna på Manhattan och risfälten i Kina är inte stora.


Jag var i New York första gången när jag var femton. Det första jag såg på väg från flygplatsen var "Projects", stora, tegelbruna ultraurbana huskomplex byggda på sjuttiotalet, som är New York-ghettonas självklara symboler. Jag tyckte dock om att vandra runt i dom områdena, åtminstånde på dagarna, då var det mest lojt och svettigt.


Slutligen två uppslag med New Yorkers, fångade från en litet torg på Upper west side.

Och Västkusten?

"Åh Los Angeles, denna solens gyldene pärla! Jag har gått på strandpromenaden, du skulle sätt flickorna, Sven, du skulle sätt dem och du skulle aldrig viljat fara!
Jag har ätit middagar med människor rikare än svenska kungen! Deras säten varo fantastiska, marmor i såna mängder att det ser ut att växa upp ur marken!
Jag har läppjat sött vin i trädgårdar som bara kan beskrivas likt Persernas prunkande paradis, de som sagorna berättar om!
Jag har farit i bil längs Spring Street, där motorljuden är evigt som havsbruset, tutandet som måsarnas ständiga tjut!
När jag nu reser kommer en bit av mitt hjärta stanna kvar i denna stad, och med tungan kommer jag alltid kunna känna apelsinernas söta smak! Nu ska jag österut, till Chicago, och sedan New York.
Hälsa mor och far att jag mår som en prins!
Adjö så länge
Erik"

The Milk is better in Wisconsin!

Mer från praktiken! Idag har jag gjort detta kitchiga vykort från ett svunnet Wisconsin. Det är till en animation, som ska visa hur en huvudperson i en film reser till olika platser, just här alltså till det sköna Wisconsin. Notera att jag har handtextat Wisconsin och tecknat bakgrunden.

Korpar och bläck

Första veckan på praktiken gjorde jag dessa tillsammans med Christina, en arbetskamrat. Det är storyboards för "openings" för en engelsk teveshow som visar dramaserier med olika teman. Roligt verkligen att kunna bidra med mina färdigheter som tecknare på den här grafisk-designfokuserade kontoret.

New York school party invitation

Första posten från New York! Jag kom hit 3 juni och har haft ett fullspäckat schema sedan jag kom, den här staden kräver sin uppmärksamhet alright. Hursomhelst, min morbror som jag bor hos har lågstadiegamla kids, och jag tog på mig att göra en inbjudan till ett litet party i skolan. Resultatet, jag blev ganska ambitiös, blev bra, så här är den.



Jag har gjort några fina grejer här på reklam/design-kontoret jag praktiserar på också, jag ska lägga upp det snart. Ha det bra så länge, hälsningar från New York City!

Restaurang Carmen / Joe's Bar

Efter ett lite för långt mellanrum är det dags för ett nytt inlägg och nya bilder.

Restaurang Carmen ligger på Östgötagatan på söder och är en fin institution bland arbetar- och vänstermedelklassungdomar som har ett sug efter billig öl.

Joe's Bar är arénan för många av serietecknaren José Muñoz berättelser, två egna album om New York-haket har han och manusförfattaren Carlos Sampayo publicerat. José Muñoz är en min favorit bland tecknare, och han var i Stockholm i samband med SPX07. Jag fick en signatur och en liten pratstund och till min stora glädje hamnade vi båda på en fest senare samma kväll så jag fick tillfället att fråga ut honom lite mer. Precis som jag anade är George Grosz en gemensam favorit, Groszs karikatyrer av överklassen är det nog egentligen bara Munõz själv som kommer i närheten av.

Så, här är iaf några bilder från Carmen, nedtecknade igårkväll.

mixed media?

Carmens ritklubb hade möte i veckan. Här är endel, smått och kladdigt:

300

Mycket av det Frank Miller har gjort gillar jag verkligen. Men nån måtta får det vara. Jag tänker tjurskalligt INTE se 300. Recension någon?

En ny tid

En klippdocka! det är bara att printa och börja klippa!
Och här är en teckning till: det är alltid roligt med grejer.

Cecilia Uddén

Kolla. Cecilia Uddén har fått pris! Jag måste propsa lite för henne och hennes reportage i radion. Mina blogglänkar här till höger har ett rätt tydligt mellanösternfokus som jag tror till rätt stor del beror på henne och hennes Konflikt i P1. Mycket fint och folkbildande. Ett plus till är ju den gamla historien från amerikanska presidentvalet 2004 då hon hävdade att det var opartiskt att tycka att Kerry vore bättre för världen än Bush. Det fick hon äta upp. Hur som helst, det här porträttet, snart ett år gammal, är från en debatt på Södra teatern om islamism.

Kuni

Nu äntligen har jag, med en kamera, kommit iväg till en butik som saluför klädmärket Kuni. Kläderna finns bland annat på Katitzi och Tjallamalla. Hursomhelst så har jag nämligen tecknat bilden på vårkollektionens priskort. Titta:

Bajsbiologism

Jag blir så jävla arg och ledsen av att vakna till P1-morgon och höra en rabiat biologist argumentera för sina förvrängda låtsas-forskningsåsikter. Att jag eller någon annan "man" inte skulle kunna ta hand om barn? Och dagens debattinlägg? Jävla arsle. Jag passade på att fånga en pappa med barnvagn på tunnelbanan nyss. Såg ju ut att gå bra det.

När jag var liten...

Familjens helgd

Stures filmblogg

Sånt här engegemang är småvackert. Min vän sture kickar en seriös filmblogg just nu med "dagens film". Killen briljerar med filmkunskap. Sture gick Nyckelviksskolans Bild & Grafisk-linje med mig (och de andra från Fraser). Så varje film åtföljs av en egenknåpad illustration (nedan ett exempel). Hatten av för Stu!

"Nästa: Svedmyra."

Det är något med folk på tunnelbanan. Eller rättare: det är så många människor på tunnelbanan att jag kan inte låta bli att rita av ett par stycken. Eller bara använda dom som inspiration och sedan fylla i det mesta på egen hand.


Och sen, så här ser jag ut. Ungefär, det är något konstigt med min högra axel och med näsan, men det blir så ibland när man inte kan sudda...

Kulturtanten är ett eftersträvansvärt ideal

Jag behövde inspiration och hängde på Moderna några timmar. Dvs, jag hängde i shopen och i entréfiket. Nåt inträde har jag ju inte råd med. Jävla borgare!