Den här texten som handlar om bilderbokskritik publicerades i Tecknaren (1/2011) och på
den här bloggen. Jag tycker Maria Laukkas punkter är väldigt intressanta, och vill gärna dela dem med er, så jag citerar
Maria Aminoffs artikel i sin helhet.
"Maria Laukkas punkter på vad en bra bilderboksrecension bör behandla
Den 12 november förra året var jag i Stockholm på ett heldagseminarium arrangerat av bland annat Nordiska Akvarellmuséet på temat "Kris i det nordiska bilderbokslandskapet?". Seminariet hölls i och i närheten av Konstfacks lokaler och programmet var fullspäckat. Den ena flashiga powerpointpresentationen följdes av den andra. Efter lunch var det dags för Maria Laukka, en finlandssvenska jag träffat i Helsingfors för ett par år sedan. Maria Laukka befinner sig på livets höst, ålder osagd. Hon är författare, kritiker och bilderbokshistoriker. Från programbladet visste jag att anförandet skulle handla om ”den livsviktiga kritiken och diskussionen kring bilderbokens text och bild”. Maria Laukka började med att berätta att hon som glad pensionär startat ett antikvariat; redan då hade hon fångat mig som lyssnare. Hon fortsatte: Finnes: Vackra, finska bilderböcker Sökes: Kris och kritik
Sedan satt vi, en stor publik som fyllde Konstfacks hörsal och antecknade febrilt allt vad vi orkade, varje ord vi kunde få ned från Maria Laukkas anförande, framfört helt utan tekniska hjälpmedel, från en klok, outsinlig källa som varit med i många, många år. Detta är vad jag fick ned i min moleskine:
Bilderboken ska vara en syntes. Maria Laukka anser att man bör skola bilderbokskritiker. I en bilderbok är text och bild lika viktiga. Det är fel att dela upp text och bild. En bilderbok kan inte kritiseras ur ett konstperspektiv; även texten måste vägas in. Det ska inte vara adjektiv om bilderna. Maria Laukka väckte också frågan; hur formger man ett barn? En god bilderboksrecension skall behandla:
- Åskådlighet
- Gestaltning, persongalleri. Psykologi? Komisk eller allvarlig? Stereotyper?
- Klarhet; bokens logik- Ålder; tillämpning på viss åldersgrupp/målgrupp- Detaljernas förhållande till helheten
- Förhållande till illustrationskonstnärens tradition; hemlandet (nationell) och internationell
- Illustratörens stil. Är den genuin? Individuell? Lån? Tillhör den en viss genre; exempelvis naiv, jugend och funkis
- Hur är bildens stil motiverad i förhållande till textens stil? På vilket sätt styr texten stilen på bilderna? Är texten öppen? Sluten?
- Vad uttrycker färgskalan? Kolorit som aktör.
- Psykologiskt innehåll
- Förhållandet mellan vuxna och barn i boken. Är de vuxna närvarande eller frånvarande?
- Bokens form och format
- Rum: Inne? Ute? Flytt från ett rum till ett annat?
- Bildrytmen. Bläddrandets drama. Bilderbokens dramatik
- Typsnitt, läsbarhet etc.
- Samspelet mellan text och bild; 1+1=3? Harmoni? Disharmoni? Dissonans? Diskussion mellan text och bild?
- Varför har det lönat sig att ge ut just denna bok?
Jag tror att Maria Laukkas punkter är av intresse inte bara för bilderbokskritiker, utan även för oss bilderboksmakare – både författare och illustratörer. Kanske är de intressanta även för andra som arbetar med barnböcker, såsom bibliotikarier och förläggare? Kanske kan vi barnboksmakare använda oss av Maria Laukkas punkter som en checklista när boken närmar sig klar?
Göteborg 2011-01-11
Maria Aminoff"
Efter den här insiktsfulla artikeln bidrar jag med en bild.
